iesgnioa

Kakao och choklad – historien och använding

Examensarbete av Hanna Hertel 2010-04-10

Inledning

Min uppsats kommer att handla om choklad. Jag valde att skriva om choklad därför att man kan skriva om det från många olika perspektiv. Till exempel så tycker jag det är spännande med historia, tycker om att veta vad som är nyttigt och är intresserad av hur människor har det.  Alla dessa ämnen kan man väva in i ämnet choklad.

Syfte

Syftet med den här uppsatsen är att lära mig om choklad och chokladens historia fram till idag. Det jag också vill veta mer om är hur hälsosamt det är med choklad och om man kan äta choklad utan att ha dåligt samvete med tanke på hur choklad produceras.

Metod

För att få reda på svaren tänker jag använda mig främst av böcker. Böcker är en mer pålitlig källa och det är enklare att hitta fakta. Jag kommer också att använda internet. Enligt mig vore det fel att inte utnyttja all fakta som finns ute på nätet, även om man lätt kan få reda på fel fakta. Det ord som jag kommer att söka mest på är: choklad, chokladfakta, kakao, choklad historia, choklad nyttigt, choklad produktion. Jag kommer också att använda mig av några artiklar ur både dagstidningar och veckotidningar.

 Historien

Ingen vet egentligen hur kakaon blev upptäckt från första början, men det man vet är att kakaons historia börjar på 600-talet i Mellanamerika. Det som då bodde där, mayaindianerna, använde och odlade det speciella kakaoträdet. Då användes kakaobönan som valuta, man kunde betala allt från skatter till diverse varor med dem. Bönorna var som dagens pengar.

Hos aztekerna och mayafolket fanns det enorma statliga skattkammare fyllda med tusentals ton av de värdefulla bönorna. Aztekerna hade till och med en egen kakaogud som kakaoodlarna bad om bra skördar till.

 Av kakaobönorna gjordes också chokladdryck, men på grund av deras värde var drycken bara till för kungar och förmögna aristokrater. Ibland fick även några tursamma soldater känna smaken av exklusivitet, det var nämligen så att då och då serverades chokladdrycken till soldater för att stärka deras stridsförmåga.

Det fanns många olika recept på chokladdryck då, men ingen av dem liknade den chokladdryck vi dricker idag. Det recept som användes mest hos aztekerna var att man blandade kakaobönor med vatten, honung och vanilj. Deras härskare, Motecuhzoma II Xocoyotzin, sägs ha druckit ungefär 40 koppar om dagen av en helt annan, egen designad chokladdryck som bestod av majsmjöl, vanilj, chili och en slags gegga av krossade kakaobönor.

 När åren gick spred sig kakaon och chokladdrycken till örikena i Centralamerika och resten av Sydamerika.  Första gången en europé kom i kontakt med kakaobönan var år 1502. Christoffer Columbus anlände till Honduras och där fick han smaka på chokladdrycken som fortfarande inte hade utvecklats mycket. Den bestod av olika pepparkorn, krossad kakao och av vatten. Drycken hade endast en vag smak av kakao och föll inte herr Columbus i smaken. Därför blev det inte han som förde kakaon till Europa.

 Istället var det en annan europé som fick chansen. Hernandés Cortez och hans män var i Mexiko och fick smaka chokladdrycken och de tyckte väldigt mycket om den. Han skapade en egen kakaoplantage, och när han sedan återvände till Spanien år 1524 tog han bönorna med sig hem. Cortez lät hovet smaka på drycken och de älskade den. De bestämde sig direkt för att starta fabriker i både Spanien och Portugal. I fabrikerna började man producera en dryck som bestod av kakao, mjölk, rörsocker och vanilj. Den blev mer och mer lik den varma chokladen vi dricker idag. Chokladdrycken blev mer och mer omtyckt men trots det dröjde det ungefär 100 år innan den spred sig till övriga Europa.

 Under 1600-talet upptäcktes chokladen först av Frankrike, sedan Storbritannien, Sverige också vidare. I Storbritannien och Frankrike öppnades det chokladhus dit man kunde gå och dricka choklad. Rykten spred sig om att chokladen var bra för umgänget och också för medicinska syften.

 Den första chokladkakan som massproducerades och därmed blev tillgänglig för fler konsumenter, producerades 1847 av J. S. Fry & Sons i Storbritannien. Några år senare uppfann Henri Nestlé torrmjölken. Då tänkte man på företaget Tobler att man kunde blanda torrmjölk med kakao för att få mjölkchoklad. Det blev en succé. I slutet av 1800-talet började en av dagens största chokladtillverkare, The Hershey Company, att sälja chokladkakor i USA. Några år tidigare hade bolaget Cloetta startat sin första chokladfabrik i Sverige.

 Varför heter det kakao och choklad?

 Varifrån kommer då ordet choklad? Jo, ordet härstammar från aztekernas ord xococ som betyder ”bitter” och ordet atl som betyder ”vatten”. Alltså xocolatl, ”bittervatten”. Ordet blev senare uppsnappat av spanjorerna och de gjorde det till ett mer spanskklingande ord, chocolate. När chokladen nådde Sveriges gränser tyckte vi att choklad var en bra översättning eftersom det lät nästan likadant.

 Namnet kakao har sitt ursprung från ett annat aztekiskt ord, cacáua. Cacáua är i sin tur ett låneord från mayaindianernas språk.

 Kakaoträdet och kakaofrukten

Kakaon kommer från kakaoträdet. Kakaoträdet fick sitt namn, Theobróma cacáo, av Carl von Linné 1753. Ordet betyder ”gudaspis”.

Kakaoträdet är känsligt och kan endast leva i ett tropiskt klimat. Det odlas bara 10-20 grader norr och söder om ekvatorn, ett område som kallas kakaobältet.  

Trädet har stora mörkgröna blad och kan bli upp till 15 meter högt. Trädet är lite annorlunda eftersom blommorna och frukterna växer direkt ut från stammen, inte från grenarna.

Det är bara en blomma på tusen som blir en färdig frukt och det tar ungefär 4 till 8 månader för att frukten ska växa färdigt. Då den runt 20 centimeter i omkrets och formad som ett öga. Bönan innehåller 20 till 50 mandelliknande kakaobönor som är omringade av ett vitt klibbigt fruktkött. Varje träd producerar ungefär 50 frukter på ett år.

 Olika kakaofrukter

 Det finns tre olika sorters kakaofrukter, Criollo, Forastero och Trinitario. Criollo är den finaste frukten men också den känsligaste. På grund av att den är så lättmottaglig för sjukdomar så ger den mindre avkastning än de andra och odlas därför minst. Den odlas i till exempel i Madagaskar, Colombia och Mexiko.

Forasterofrukten är den vanligaste kakaofrukten. Den är väldigt tålig och ger därför hög avkastning. Den odlas bland annat i Brasilien, Costa Rica och Elfenbenskusten.

Den tredje sorten, Trinitario, är en blandning av de två ovanstående. Den kommer från Trinidad där spanjorerna odlade criollofrukter på 1600-talet. År 1727 kom det en stor orkan och alla plantager röjdes bort och då återplanterade man med forastero, och efter ett tag blev det automatiskt en korsning.

 Olika sorters choklad

 Mörk choklad består av förutom kakaobönans naturliga innehåll, socker och ofta vanilj och sojalecitin. Vanilj används för smaken, sojalecitinet för sammansättningen och konsistensen. För att chokladen ska kunna kallas mörk choklad måste den innehålla minst 43 % kakao.

 Mjölkchoklad innehåller precis samma saker som den mörka chokladen. Det som skiljer är att man tillsätter mjölkpulver. Färsk mjölk går inte att använda eftersom den innehåller för mycket vatten.

 Vit choklad är lite annorlunda eftersom man inte använder själva kakaosmaken. Den innehåller bara kakaosmör, socker, mjölkpulver, sojalecitin och vanilj. Kakaosmöret smakar nästan ingenting och därför tillsätter man mycket vanilj.

 Chokladkonsumtion och användning

 Europa är den världsdel som konsumerar mest choklad. I genomsnitt äter varje person 5,7 kilo choklad om året i Europa, men det varierar mycket i olika delar. I topp på chokladätarlistan hittar man Schweiz och Österrike som konsumerar 10 kilo per person och år. Länder i Sydeuropa ligger mycket lägre. I Sverige äter varje person i genomsnitt 6,5 kilo per år.

 Choklad finns i både fast och flytande form. Chokladdrycker som Oboy och Pucko är populära drycker och finns att köpa på de flesta ställen. I fast form förekommer choklad i allt från små praliner till stora chokladkakor. Andra goda saker som är gjorda av choklad är chokladfondue, chokladpudding, chokladtårta och chokladbollar.

   Är choklad hälsosamt?

 Innan 1900-talet tyckte man bara bra om choklad och dess effekter på hälsan. Efter sekelskiftet och in på 1900-talet ändrades synen på choklad, både hos läkare och vanliga människor. Människorna skapade många fördomar om chokladen, något som den franska läkaren Hervé Robert förundrades över. Han ville ta reda på sanningen om choklad och gjorde därför en större vetenskaplig undersökning om just det. Undersökningen resulterade i en bok med titeln ”Chokladens terapeutiska grunder” som kom ut 1992. Hervé hanterade en rad olika påståenden och visade vad som var sant och inte.

 

·         Blir man tjock av choklad? Nej. Så länge man äter en rimlig mängd choklad, som de flesta gör, är några chokladbitar då och då bara bra för dig. Choklad innehåller ungefär 500 kalorier per 100 gram och till exempel en stor portion gräddstuvad potatis eller några skedar lättmajonnäs innehåller mycket mer än så.

 

·         Ger choklad högre kolesterolhalt? Nej. Det har gjorts undersökningar med råttor som fick olika mycket kakaosmör tillsatt i sin kost, och det visade sig att de som fått i sig mest kakaosmör hade mycket lägre kolesterolhalt än de andra. Det som gör att vi får hög kolesterolhalt är de mättade fetterna vi äter. I choklad finns både mättade och omättade fetter men de mättade fettet förvandlas till omättat fett inuti vår kropp.

 

·         Ger choklad akne? Det har gjorts många studier om kost kan kopplas till akne. Studierna visar tydligt att kost inte har något att göra med akne, och därför inte har något att göra med choklad heller.

 

·         Ger choklad hål i tänderna? Choklad innehåller ju socker och självfallet ger det hål i tänderna, däremot så har kakao den motsatta effekten. Kakao innehåller en mängd ämnen som förebygger och även kan bota karies. Dessutom finns det en liten del fluor i kakao som också motarbetar karies.

 Choklad kan också få dig på bättre humör. I kakaon finns aminosyror som tillverkar serotonin vars uppgift är att styra humöret. Ju mer serotonin du har i kroppen, desto lättare har serotoninet att styra dig mot ett bra humör.

 Kakaon innehåller också teofyllin och teobromin. Ämnen som gör oss piggare. Teobromin kan också göra luftrören större. Det gör att vi får lättare att andas och med det får vi mer syre i blodet.

Så slutligen, choklad är bra för kroppen. Det finns inga bevis på att choklad har några negativa effekter så länge man äter det i rimliga mängder.

 Kan man äta choklad med gott samvete?

 Om man ser ur ett hälsoperspektiv kan man äta choklad med gott samvete, men är det likadant ur alla perspektiv? Kakao är en jordbruksprodukt och ungefär 70 procent av all världens kakao kommer från Västafrika. Jordbruken är till 90 procent familjeägda och i familjeföretagen får ofta barnen jobba hårt. Bara i Elfenbenskusten uppskattas det att ungefär 1.8 miljoner barn jobbar inom kakaoindustrin. I samma land är också cirka 600 000 familjer beroende av sina kakaoplantager för att kunna försörja sig själva.

 Så ett faktum är att mycket arbete utförs utav barn på kakaoplantagerna. Sen några år tillbaka har Förenta Nationerna (FN) jobbat med ett program för att sätta stopp för barnarbetet vid kakaotillverkning och även annat barnarbete. Enligt FN minskar antalet barn som arbetar och stora förbättringar har skett på kort tid. FN har sett att det finns ett samband mellan rätten att gå i skolan och antal barn som jobbar. Därför har FN som mål att alla barn ska få chansen att börja skolan och sedan slutföra grundskolan.

 Organisationen Fairtrade har samma mål som FN, att få bort barnarbete inom kakaoindustrin. Det gör de genom att ge föräldrar resurser för att kunna försörja sina barn och därmed ge dem möjligheten att gå till skolan.

 Kakaoböndernas förhållanden är tuffa och de sliter hårt dagarna långa, men får oftast bara en extremt liten del av vinsten.  En kakaobonde får ungefär 1,6 procent av vad en chokladkaka kostar i affären. Så om en chokladkaka kostar 15 kronor i affären får kakaobonden ungefär 2 kronor, en sextiondel av det. Det blir för lite pengar för att kunna försörja sig och sin familj på. På det viset ökar barnarbetet och ibland förekommer också slavarbete.

 Fairtradeorganisationen har åtagit sig att förbättra kakaoböndernas levnadsförhållanden. Kanske har du sett ett litet märke i hörnet på din chokladkaka som är grönt och svart och ser lite ut som yin och yang? Det är fairtrademärket. Om en choklad har fairtrade märket på förpackningen innebär det bland annat att kakaobonden har fått betalt så mycket så att det täcker produktionskostnaderna och så att det räcker för att försörja familjen, utan barn- eller slavarbete.

 Fairtrademärket har inte fått sitt stora genombrott i affärerna ännu. Det är bara en väldigt liten andel choklad som är fairtradecertifierade. Fortfarande är det en väldigt stor andel av kakaobönderna som har barnarbete och som får alldeles för lite i lön, men jobbet för rättvisa kommer att fortsätta.

 Slutsats

 Så, choklad. Det började alltså i Mexiko med en dryck för många hundra år sedan. Sen fortsatte den att sprida sig runt i Europa. Efter det fortsatte utvecklingen och chokladen förvandlades till chokladkakor och något hela vida världen kom att älska.

Mitt syfte med en här uppsatsen var att ta reda på chokladens historia och ta reda på det bra och dåliga med chokladen, och det tycker jag att jag har fått reda på.

 Först och främst så vet jag nu att jag kan äta choklad utan att oroa mig för att det ska ploppa upp en ful finne dagen efter, vilket är bra eftersom jag älskar choklad. Att mitt kolesterolvärde sänks, att jag inte får hål i tänderna och att jag inte kommer att bli tjock även om jag äter choklad är ju ett riktigt stort plus det med. Sen om jag någon gång känner mig lite nere så verkar det ju bra att ta en chokladbit eller två.

 Jag trodde faktiskt inte att choklad hade så många bra egenskaper innan jag skrev den här uppsatsen. Snarare att jag trodde den bara gjorde mig glad och nöjd medan jag åt den, och efteråt tjock, finnig och äcklig. Som tur är har jag nu bevisat motsatsen.

 En sak som jag har lärt mig som jag tycker är mindre bra är hur kakaoböndernas förhållanden är. Jag tycker det är hemskt hur de får för lite lön så att de tvingas att låta sina barn arbeta, och på det sättet ta deras framtid ifrån dem. Jag kommer i framtiden att tänka mer på vilken choklad jag köper och på hur chokladens kakao är producerad. I godishyllan kommer jag att titta efter fairtrademärket och skänka en tanke till bonden som odlat kakaon. Det hoppas jag att inte bara jag gör utan också du som läser det här.

Källförteckning

 http://www.x-choklad.com/hälsoeffekter-1041170

http://sv.wikipedia.org/wiki/Choklad 2012-03-26

http://www.chokladprovningar.se/pages/fakta-om-choklad.php 2012-04-01

http://www.chokladsajten.com/index.php?option=com_content&view=article&id=84&Itemid=94 2012-04-04

http://www.dagen.se/dagen/article.aspx?id=292354 2012-04-10

http://www.fairtrade.se/cldoc/valj-fairtrade-markt-choklad-i-pask.htm 2012-04-10

http://mobil.aftonbladet.se/debatt/article14636885.ab?partner=www 2012-04-10

http://www.gizeto.com/fairworld/ktk.htm 2012-04-10

http://www.cloetta.se/sv/Foretagsansvar/Hallbar-kakaoodling/Kakao.aspx 2012-04-10

Coe, D. Sophie och Coe, D. Michael. Choklad – en sann historia. 1996

Nielsen Meyer, Claus. Choklad. 1996

Harrison, Dick och Ulvros, Eva Helen. Historiebok för kakälskare. 2004

Hed, Jan, Andersson och Klas. Chokladpassion. 2003

Bejram, Björn. Choklad och konfektyr. 1986