iesgnioa

Examensarbete av Cassandra Bergman

Inledning:

Vad tänker du på när du hör ordet kriminologi? Är det på fängelser, brottsväsen eller om rätt och fel i vårt samhälle? Om någon av dessa ord kommer upp i din hjärna i samband med ordet kriminologi är du inne på helt rätt spår. Kriminologi är så mycket mer än det. Det är en värld som inte har någon början eller något slut. Du kommer att få läsa om den grundläggande vetskapen bakom kriminologin och dess karaktärs uppbyggnader i denna uppsatts. Du kommer även få en djupare förståelse vart vetenskapens kriminologiska sanna jag befinner sig.

 Jag vill lära mig mer om de olika aspekter och teorier som ligger bakom de asociala handlingarna hos en individ. Det är därför jag valt specifikt detta ämne att utgå mina frågeställningar ifrån. Jag valde även detta ämne eftersom jag är intresserad och förundras över hur människans natur kan vara så olika fast vi ändå är väldigt lika varandra. Vissa personer fungerar på ett sätt medans andra fungerar på något annat. Är det då genetiskt hur vi lever och handlar? Det är därför jag kommer att gå djupare in disfunktionella delarna i hjärnuppbyggnaden, istället för att förstå vetskapen bakom rätt och lagar. Jag hoppas att du kommer att få en omfångsrikare förståelse varför de kriminella händelseförloppen infinner sig.

Syfte:

Jag har valt att skriva om kriminologi efter som jag är fängslad av hur människans hjärna förändras och utvecklas igenom våra egna handlingar och medicinska åkommor, samt de genetiska. Även om hur våra hjärnors struktur påverkar våra dåd och utkomsten av dem. Jag har även valt detta ämne eftersom jag en gång för alla vill finna svar på mitt sökande om de kriminellas handlingar. Kan hindra ett sådant beteende eller om det är något genetiskt? I så fall har vissa lättare att bli kriminella än andra? Om vi inte kan hindra det så kanske det är bäst att vi alla sak accepterar att vi har olika funktioner och man kanske borde se kriminaliteten som ett funktionshinder istället?  Detta är några frågor som har legat och gnagt länge i mitt backhuvud och äntligen har jag fått mina frågor besvarade.

Det jag vill få ut av min uppsatts är att vi som människor måste börja öppna våra ögon och förstå att alla är olika. Även att vi är kapabla till olika saker, och att de kanske inte är vårt egna fel.  Hjärnan är den fungerande pusselbiten i en människas kropp, men hur kan vi tyda om det är något fel med den? Jag vill även att du ska få en bredare förståelse inom ämnet och dra egna slutsatser.  Det finns många olika studier, men det som räknas trots allt är dina egna observationer genom livets gång.

De generella frågeställningarna om kriminologi som jag har baserat uppsatsen på är följande:

·          Är kriminallitet en psykisk sjukdom?

·         Varför har visa lättare att bli kriminella, är det genetiskt?

·         Finns det något man kan göra för att förhindra de kriminella störningarna?

·         Finns det någon koppling mellan kriminologi och viktimologi?

Dessa är de största punkterna som uppsatsen kommer att kretsa runt. Det finns en annan sak som jag är också nyfiken på. Jag vill gärna dela med mig av de nyfunna fakta om att det finns så många som säger att kriminallitet har en genetisk medföra. Det jag undra är varför ingen studerar hjärnan mer? Hjärnan är det minst studerade objektet som finns. Vi vet nästan ingenting om den. Vi vet bara om de självklara saker och symtom som uppstår till exempel att alla känslor som kärlek, smärta och sorg inte sitter i hjärtat utan det sitter i hjärnan.

Jag vet med bestämdhet att det sitter forskare i just denna exakta sekund och studerar hjärnan och det inre nervsystemet. I så fall varför har de inte hittat någon lösning på problemen. Hur vet man då om man har fått den genetiska ådran eller inte? Man kan inte betrakta en persons fysionomi och säga om han/hon är kriminell, så hur vet man? Vetenskapsmän hoppas att du kommer uppskatta svaren på dessa frågor och att nästa gång du hör om något de brott som har begåtts ha inga förutfattade meningar. För den personen kanske inte var medveten om sina handlingar.

Metod:

Jag har valt att använda mig av två olika jobbverktyg för att få den mest rättmätiga uppfattningen om mitt ämne. Dessa två är internet och böcker. När man ska ta reda på information om någonting ska man vara försiktig om vart ifrån man utser sina slutgiltiga fakta. Enligt mig är det bästa att använda minst två olika metoder att jobba med och jämföra dem emellan.

Det lättaste och mest självklara sättet att söka information på nu för tiden är internet, eftersom vi tycker att det går snabbt och smidigt. Vad får vi egentligen fram? All fakta som står där stämmer inte alltid, därför ska man efterforska på flera sökmotorer och jämföra faktan samt analysera den. Internet är bra och snabbt, men eftersom allt som står där inte är sant kan det bli mer arbete med efter forskandet. Så man ska försöka sålla bort allt som inte är vetenskapligt belagt och arbeta med den korrekta faktan.

När de kommer ner till det så är det människor som jag och du som sitter och skriver sakerna vi tror är riktig fakta. Som alltid när det kommer ner till människor så skriver man ofta ner orden på eget känslobevåg. Det är därför ska man leta upp pålitliga sidor som har ren faktabaserade texter istället något uppdiktat.

Internet är inte den mest pålitligaste källan som finns. Vi på 2000-talet glömmer lätt bort det lättaste sättet att få den information vi behöver, och det är inget annat än böcker. Böcker finns omkring oss men vi har blivit så ivriga att hitta informationen snabbt och enkelt att vi inte orkar resa oss upp och gå till biblioteket. Det bevisar bara hur lat människan har blivit. När jag skriver denna text om kriminologi så vill jag gå tillbaka till ålderstigna skrifter för att förstå den gamla läran om det och även hur vetenskapen har utvecklats. Det är även bra att läsa bakgrunderna till sitt specifika ämne för att förstå dess uppbyggnad och innehåll.

Det är vikigt att man går djupare tillbaka och förstår utvecklingen inom alla ämnen oansett vilken sorts fakta du letar efter. Läser du information från 2003 t.ex. så kanske du inte hittar samma information nu. Vetskapen och allting stärks i takt med den moderna utvecklingen.  Som sagt jag kommer att söka information både i böcker och på internet, även om det finns möjlighet kommer jag att tala med någon kunnig inom yrket och ta redan på hans/hennes åsikt inom sitt professionella yrkes inriktning.

Några av de ord som jag sökte på internet var:

·         Viktimologi och kriminologiska samband

·         Alkohol och brott

·         Vetenskapens kriminologi

·         Kriminalitet i Sverige.

Böckerna jag har valt att läsa och ta fakta från är svenskkriminalpolitik av Robert Andersson och Roddy Nilsson och psykologi för gymnasieskolan av Stellan Sjödén och brottsligheten, psykiatrin och samhället: introduktion till den medicinska kriminologin av Henrik Belfrage.

1.0 Vad är innebörden av kriminologi?  

 Kriminologi är mer eller mindre vetenskapen bakom människans kriminella beteenden och dess handlingar. 

Ordet kriminologi kommer som mycket annat från det latinska språket och betyder brottslära. Fastän att kriminologi betyder brottslära så har alla olika uppfattningar om vad det egentligen omfattar. För alla som studerar kriminologi säger att det handlar om olika saker.  Det är en omfångsrik genre att studera och det är omöjligt att studera alla delar inom de. Det finns t.ex. klassisk kriminologi, positivistisk kriminologi och postmordernistisk kriminologi.

Inom kriminologin så lär du dig inte bara om de kriminella och dess handlingar utan du lär dig även om mänskliga rättigheter, rättsäkerhet och straffens verkningar.  Kriminologi är ett sådant utsträckt ämne som nuddar många olika hörn och kanter. Den stora vetskapen är emellan allt till hur ett brott begåtts, hur brottslingar reagerar och hur man dömer dem med de lagar vi har. Kriminologi delar fakta och information med andra logier. Det är också sammankopplat till dem, som t.ex. vikimologi.

1.1 Historia bakom kriminologi:

Man började tidigt se olikheter mellan människor och våra beteenden, det var därför forskare började studera oss. Det stod tidigt klart i forskningarna att det var en självklar skillnad mellan ”vanligt folk” och brottslingar. Man började dela upp psykiskstörda människor på rättspsykiatriska vården istället för på fängelserna. De ville ha en mer noggrann blick om vilka brottslingar som egentligen var pyskiststörda och vilka som ändå bara begått ett brott utan motiv.

Alla forskare under 1800- talet hade en sak klart för sig och det var att ingen med psykiska sjukdomar ska straffas för sina brott. Det var därför man tog in dem på rättpsykiatriska vårdhem. Det var ändå svårt att urskilja de ”sjuka” från de ”friska”. Det finns många studier kring kriminologi, men vanligaste är nog medicinsk kriminologin. De flesta som studerat kommer från USA. Om man ska förklara termen medicinsk kriminologi kan man säga att det är hur man ser på straff åt de psykiskstörda brottslingarna. Även i USA så studerar man mycket den traditionella kriminologin. Det är bland annat en av de viktigaste kriminologier som förekommer mest i USA. Den är inriktad på vålds och sexual- brottslingar. Forskare började tidigt lära sig om denna preferens.

Det var många vetenskapsmän och forskare under tidigt 1900-tal som studerade den traditionella kriminologin.  En av dem var Rylander(1964). Han har en stor påverkan om vad som hände i samhället. Han skrev, jag citerar ”Hur kan den sinnesjuke vara skyldig, då han icke är vid sinnes bruk?” ( Brottsligheten, psykiatrin och samhället: introduktion till den medicinska kriminologin Henrik Belfrage, sid 15) Detta är vad hans teorier handlade om och vad han kom fram till under sina studerande år. Han uppmuntrade de riktigt gamla reglerna om att transportera psykisktsjuka till vårdhem istället för att de skulle få vara i fängelserna. Han var för den mänskliga rättigheten, och han tyckte att det inte var mänskligt av ”friska” att skylla på någon sinnessjuk.  För den personen kunde inte ändra på vem han/hon är och vilka handlingar som utfördes.

Cesear Lombrosos teori och samfund:

Det fanns en italiensk läkare och professor med namn Cesear Lombroso (1835-1909). Han var en av skaparna till den allmänna kriminologiska logiken. Han trodde och redogjorde att 30-40 procent av alla brottslingar som var dömda till en sak gemensamt. Det var att om man observerade deras fysionomier så hade de samma karaktäristiska uppbyggnaden som den förhistoriska människan. Några av de framstående faktorerna som kom upp i hans forskning och jämförelse var att brottslingarna också hade stora käkar, sluttande pannor och längre armar än icke kriminella. Detta är bara några av de tio sammanträffanden som Lombroso kom fram till. Många var säkra på att denna teori stämde.

 Senare visade det sig att Lombrosos teori felade och att hans studier var i helt onödan gjorda. Studierna visade vara baserade på för lite fakta och observationer kring varje individ Lombroso studerat. Hans teori är ändå känt och omtalad eftersom han var bland de första män som såg en tydlighet mellan den människa vi är i dag och vår forntida. Hans andra upptäckter kring brottsväsen såldes runt omkring i världen, och även här i Sverige. Han är en del av varför vi har våra straff vi har och hur man ska gå till väga för att bemötta brottslingar.

1.3 Kriminalitet i dagsläget:

Trots att vi i Sverige har så många lagar och regler som måste följas så bryter allt fler och fler mot dem. Nya vetenskapliga studier visar att brottslighen bland unga tjejer har gått upp väldigt mycket de senaste åren. Det har höjt sig brutalt sedan Rylanders konspirationsteori kom ut.

Fast de det är en högre ökning så finns det inge svar på frågan. För att vi kan ej hitta några fler genetiska faktorer som har förändrat våra hjärnor. Det finns någon annan anledning varför unga begår brott men vet inte ens varför. Det finns många spekulationer kring detta, men de leder alltid tillbaka till samma spår. Det är att i samhället vi lever i idag är ganska påtryckande och de små brotten som tjejer gör är t.ex. att snatta och det handlar mycket om grupptryck. Så de enda sättet för att stoppa detta är en bra uppfostran för om man börjar men att snatta något litet så blir de mer och mer för varje gång, och de kan sluta med att man kan få en kick av adrenalinet så man kan hamna i ett beroende.

1.4 Kriminalitet = psykisk störning:

Forskningen kring hjärnan har pågått i många år och det visar sig finnas en del av hjärnan som gör att vissa har lättare att bli så kallade brottslingar, än andra som saknar den delen. Brottslighet kan även utvecklas om man har någon psykiskstörning. Idag i Sverige har 15 procent av befolkningen haft någon slags av psykisksjukdom i sitt liv. Det kan vara allt från ätstörningar, ångest och depression. Man kan någon gång under tidsförloppet i sitt liv, när någonting drastiskt händer eller om man helt enkelt ändrar livsvana gå över till de kriminella banorna.

 Det spelar faktiskt stor roll hur man lever och mår om man har lättare att bli ”kriminell”. Många kriminella känner någon med den anknytningen och andra bara har blivit det för att överleva eller får en kick utav de. 

En vanlig sjukdom som förekommer ofta hos brottslingar är schizofreni. Det är en psykisk sjukdom. Om man har schizofreni så har man fel på signalsystemet som finns omkring hjärnan. Har man schizofreni så ser man vanföreställande ting, hallucinationer och det känns som en tredje person står och tittar på än. Man kan praktiskt taget säga att det är som om hjärnan spelar ett spratt med personen i fråga. En schizofren är ganska svår att lugna ner och ta kontakt med eftersom han/hon inte kan skilja på vad som händer i hjärnan och vad som är verkligt. Det är därför många brottslingar har schizofreni för att det inte vet vad som är rätt och fel. Många av dem har ångest och är djupt deprimerade.  De flesta som lider av schizofreni ligger intagna inne på intensivvårdande hem, även brottslingar eftersom de icke är medvetna om vad de har gjort.

Forskare ser ett tydligt band på att schizofreni är en ärvligfaktor. Nu i USA så håller man på att forska om det så man vet om man har ärvt denna gen eller inte. De enda sättet man kan försöka tygla schizofreni är på med antipsykotiska mediciner. Om patienten får dessa mediciner och med samband med stödsamtal kan han/hon leva ett näst intill normalt liv.  

Flera studier som har gjorts över åren visar även att när kvinnliga brottslingar har premenstruellt syndrom så begår de fler brott som de annars icke skulle ha begått. Det finns åtskilliga bevis på att detta stämmer. För att hindra det kan man medicinera kvinnorna.  Det kan hindra dem aggressiva och den kriminella delen av hjärnan aktiveras.

Du kan se lätt på en person om vad den tänker på utgående från hans/hennes kroppsspråk.  Man kan även se om de har ett lätt anlag av någon psykisksjukdom. Alltifrån hur du rör dig, använder ögonen eller utrycker dig. Många brottslingar undviker ögonkontakt, och är lätt indragna intill sig själv.

1.5 Hindra brottsligheten:

Vi kan inte hindra de ärvliga generna vi får. Eftersom varje person från 23 kromosomer från varje förälder, och de är 46 sammanlagt. De kromosomerna är uppbyggda på 8 miljoner olika sätt, det är därför vi alla är så olika. Så om man ska hindra brottslighet så kan man inte utgå från en mall att använda eftersom alla inte funderar på samma sätt. Utan att man måste studera individen separat.

All brottslig utgång kommer ofta från någonting som har hänt tidigare i livet. Om en person t.ex. blivit mobbad i skolan så finns den känslan fortfarande kvar inom sig. Senare i livet så är det troligt att den personen gör av med sina känslor på olika typ av brott. Personer som har varit mobbade har automatisk varit den ”lilla” personen som inte har haft något att säga till om, och om han/hon begår ett brott så känner han/hon sig mer överväldigande, och det går ofta över till ett beroende att känna sig det.

Om man ska hindra brottslighet så ska man från ung ålder lära sig om vad som är rätt och fel och att föräldrarna ska vara öppna och prata med sina barn. Om barnen inte har problem som små så kommer de troligen inte göra något kriminellt senare i livet. Det är en skyldighet till vårt samhälle att vi håller koll på våra när och kära och se om de beter sig annorlunda och försöka ta reda på varför.

 Den vardags brottsligheten går ganska lätt att förhindra, men det är den psykiska som är svår. Allt mer som tiden går hittar läkare mediciner som funderar mot vissa psykiska störningar och ibland kan det räcka för den specifika individen Även så har man experimenterat mycket på hjärnan under en lång tid, som till exempel på andra världskriget. För i tiden så använde man helt sjuka läkemetoder som t.ex. lobotomi. Det är när man slår in en ”stålhammare” i ögat, vid tårkanalen och in i hjärnan. Man trodde då att de skulle ta bort några av nerverna i hjärnan och att det skulle göra brottslingarna mer fogliga. Det enda det gjorde var att göra brottslingen hjärndöd.

Så det enda vi kan göra nu med de psykiska brottslingarna är att använda de mediciner som finns och försöka lära känna varje individ individuellt, eftersom alla sjukdomar inte utspelar sig lika för varje person.

De genetiska sjukdomar som finns är svåra att förstå sig på. Man ska vara försiktig och tänka på att om man har någon förälder med psykiska sjukdomar så kan man bevaka sig själv och se om man själv känner att någonting är fel. Man kan alltid testa och röntga hjärnan och se om några av väggarna ser olika ut ifrån en frisk hjärna. Annars är det bara vänta på att forskarna ska hitta något som kan göra att se om man har ärvt ådran eller inte.

 1.6 Kriminologi och viktimologi:

Viktimologi är en delvetskap av kriminologi. Viktimologi är i princip läran om offret ifråga och varför och hur förbrytaren vald just en den personen.  Det är även om hur ett offer reagerar på sin förbrytare och varför de gör så.

 Det finns många sammanband att brottslingar och förbrytare väljer ut sina offer efter ett mönster. När en förbrytare väljer ut offer är de ofta inom en speciell etik eller efter ett karakteristiskt utseende, t.ex. brunhåriga med gröna ögon. Brottslingar ser inte människor som vi gör. De betraktar dem mer djuriska gestalter. Det är som t.ex. Jack uppskäraren som levde i London under 1800-talet. Han stympade och skar upp prostituerade. Ingen vet vem, han var och han blev aldrig funnen. Vi kan lära oss mycket av honom. Han valde ut sin etniska typ av offer. I hans fall var det prostituerade. Det är lika som hos psykopater som väljer ut sina offer noga. Det är ofta så att de studerar sina offer för en lång tid, eftersom de vill att det ska vara så likt deras ”fantasi” som möjligt. Ofta kan den brottsliga ådran sätta igång när en persons liv förändras snabbt. Som ett exempel: om en kille blir dumpad av sin flickvän så kan hans hjärna börja arbeta och han vill hämnas. Då kommer han automatiskt att dras till offer som liknar sin före detta. Utan att han tänker på det så kommer alla hans offer ha en likhet med varandra. Om någon haft en dålig barndom så är det vanligt att han/hon tar ut de på alla andra som liknar sina föräldrar eller de personer som var involverade i tidigare liv. Allt handlar om vad personens bakgrund.

Så utan att brottslingar tänker på det, så väljer han/hon ofta ut sina offer. Det att förbrytaren skapar ett eget signum.  Sedan är det ofta sexualförbrytare som specifikt väljer ut sina offer efter t.ex. rörelsemoment, lukt eller tal.

Så man kan säga att en brottsling väljer ut sina offer. Det är inte alltid medvetet om att de är. När polisen och kriminologerna har studera en brottsling så kommer man ofta fram till vad deras signum är och inom vilka preferensramar de har när det gäller brottslingar. Då är det ganska lätt att fånga in personen i fråga.

 1.7Droger och alkohol:

Det är bevisat att alkohol och droger påverkar hur människor tänker och handlar efter det. Droger sätter sig på hjärnans bedömning och funktionsförmåga . Det kan göra så att när en person är påverkad är han/hon icke medveten om verkligheten. Den påverkade har inge vetskap av sina handlingar och kan lätt begå något brott.  Så sammanbandet mellan grova brott och droger och alkohol är väldigt stort. Det är även små saker som också sker när en person är påverkad som t.ex. missandel och krogslagsmål. Även under större och allvarligare brott brukar gärningsmannen vara påverkad.

Hälften av alla fångare, vill säga 52 % som sitter inne i Sveriges fängelser för livstid är alkoholberoende och 43 % var missbrukare under stunderna av brottens tidsförlopp.  Det är en betydligt större summa än psykiskstörda och narkotika beroende.    

En studie visar även att 60 % av alla misshandelsfall har gärningsmannen varit narkotika eller alkohol påverkad. Vissa forskare säger att när vi dricker eller tar droger så förändas hjärnas flöde. Många blir därför aggressiva och tappar kontrollen. Det är just då dessa brott begås. Det är därför att man varken ska ta droger eller dricka alkohol för då kommer man att göra saker som kan ha stor påverkan senare i livet. Även när du dricker så skadas hjärncellerna, hjärtat och levern. Kroppen skapar ett beroende. När du väll är beroende så vill hjärnan automatiskt vilja ha mer och det är ett väldigt svar process att ta sig ur. För när man har blivit beroende av något så är att hjärnan har vant sig att få det. Så hjärnan sänder ut signaler till kroppen. Det är därför en sådan oroväckande studie på gymnasieelever gjorde 2009. Det visade sig att 60 % av alla killar hade någon gång haft kontakt med droger och 54 % av tjejerna. Det är svårt att stoppa unga från att ta droger. Om man tittar och jämför gärningsmännen när de var unga, så började de också med att dricka och ta droger i tidig ålder, och om man kollar på röntgen på brottslingar med beroende problem så kan man se hur hjärnan har utvecklas under tiden och hur delar av den förminskas och sakta men säkert dör på vissa ställen.

 Slutdiskussion:

I denna uppsatts har du fått lära dig en kort del av vad innebörden av kriminologi är. Även hur vi har arbetat genom åren för att ta reda på hur människans beteende påverkar oss. Du har även fått lärt dig skillnader mellan olika typ av brottslingar det finns och att varje person tänker olika, fast än vi klassificerar oss inom samma kategori.

Jag personligen anser att Rylanders citat som står ovan stämmer. För det är omöjligt att döma en person för ett brott som han/hon inte ens är medveten av att begått. Så jag tycker det är bra att man så tidigt som redan på 1800-talet började med att sortera upp brottslingar. Det är även så att den som vill har rätt till psykiskvård är bra tycker jag. Oftast är det så att brottslingar inte mår bra och behöver stöd. Det är därför jag tycker att det är extra bra här i Sverige att vi har bra fängelserna som tar sig tid att samtala med och värdera varje brottsling var och en för sig innan man ställer någon diagnos. Jag tycker det är bra eftersom man inte ska dra alla över samma kant och vissa behöver mer stöd i livet än andra. Om man kan prata med personer som är kriminella och hjälpa dem är det jätte bra. Jag är säker på ett de också vill ha ett ”normalt” liv. Jag tycker att det är vår rätt i samhället att se till att alla individer oavsett vad de har för bakgrund eller vad de har gjort så borde de ha rätt till ett bra liv och rätt vårdnad om de är behövligt. 

Allt handlar om ditt förflutna och vad som har hänt i ditt liv. Så tycker inte att man kan säga att man aldrig kommer begå ett brott, för du vet icke om det är sant. Vad som helst kan hända i ditt liv och om du har en ärvlig sjukdom som du inte vet som så kan de triggas igång under något tillfälle. Så det är viktigt att komma ihåg att brottslingar förmodningar har levt och tänkt precis som vi gör nu. Att de aldrig kommer att göra något som bryter mot lagen eller skadar andra. Så vi ska vara försiktiga med vad vi tänker och tycker om dem, för brottslingar är också personer trots allt. Även ska vi komma ihåg att det också är mänskliga och borde behandlas rättvisigt.

Att brottsligheten bland unga tjejer ökar så drastiskt tycker jag är riktigt synd. För att många ungdomar tror att man är ”cool” om man snattar eller något liknande. Frågar du mig så tycker jag det är ren idioti. Det finns inget coolt med det. Ungdomar tänker sällan på konsekvenserna utan av sina handlingar, som kan medfölja. Visst, ingen kan vara perfekt och följa alla lagar punkt och pricka hela livet ut, men att ta och snatta från något annan är väldigt låg tycker jag. Eftersom du tar från någon annans egendom, det är skillnad om ungdomar gör något dumt som påverkar enbart dem själva, men om man snattar påverkar det många personer.  Jag skulle önska att brottsligheten bland unga sjönk snabbt eftersom de förmodligen kommer fortsätta snatta och begå flera brott då när de väl är fast.

Jag är också väldigt chockad och men inte så förvånad av resultatet med drogerna som unga på gymnasiet har varit i kontakt med. Jag vet på eget bevåg att många unga dricker och tar droger . Från en början är det säkert grupptryck eller av nyfikenhet. Jag undrar därför, är det verkligen värt det? Det tycker inte jag. Det finns inge bra som medföljer av att dricka och ta droger. Man kan faktiskt ha lika roligt utan de som med. Även om unga festar så tänker de inte på konsekvenser, och många av de unga som bara gör det ibland blir också fast i ett beroende och det är många av dem som senare i livet begår brott. Enbart för att få tag på droger och alkohol. Så helt ärligt är det riktigt dumt att börja. Jag är säker på att många tänker” jag kommer aldrig bli fast”, så är sannolikheten att du kommer bli det. Det är många unga som har fastnat i drogträsket och det är ett rent helvete att ta sig där ifrån. Så varför börjar unga med dessa saker? Det är olika från person till person, men jag tycker nog att man inte ska göra det. Om man ska testa ta droger eller dricka ska man inte göra det fören det är lagligt, vid 18 år ålder i Sverige. Om man då vill testa droger ska man inte göra det p.g.a. grupptryck. För vad har man för vänner om det tvingar än till något som inte ens är lagligt?

Jag vet att unga dricker p.g.a. andra anledningar som t.ex. depression. Då tycker jag faktiskt att nära och kära ska försöka hjälpa den person och att förklara för den att det finns andra saker i livet man kan må bra av. Det enda jag kan säga just nu är att jag inte tycker att droger och alkohol är positivt och vi ska absolut inte uppmuntra det på något sett.

Jag kan säga av egna iakttagelser på unga och vuxna att alkohol förstör så mycket mera än vad det gör saker bra. Många familjer splittras och många blir tillslut blir alkoholister.  Jag kan bara säga att det är upp till var och en att bestämma själva om de vill lägga sitt liv i den mörka delen som finns eller om de vill uppskatta livet utan droger och alkohol.

Vi som samhälle får hjälpas åt med alkohol och drog problem, och om vi gör det så kommer även brottsligheten att förminska. Jag hoppas du har lärt dig en del av kriminologi och några inflickar i denna förundransvärda värld.

Källförteckning:

Böckerna som användes var:

·         Brottslighen, psykiatrin och samhället: introduktion till den medicinska kriminologin av Henrik Belfrage.

·         Svenskkriminalpolitik av Robert Andersson och Roddy Nilsson

·         Psykologi för gymnasieskolan av Stellan Sjödén

 De hemsidor jag använt mig av är:

·         www.criminology.se

·         www.accenmagasin.se

·         www.sjukvårdsguiden.se/psykiskasjukdomar.html

·         www.lnn.se/amnen/kriminologi

·         www.brottsrummet.se