Godis
Examensarbete av Sam Farukhian
INLEDNING
Jag har valt att skriva om godis för jag tror att det kommer bli roligt att skriva om det och det kommer nog vara intressant, jag tror jag kommer få reda på mycket nya saker om det. Jag vill gärna veta mer om det. Jag tror det kommer finnas intressant fakta om godis och rolig fakta och det kommer att göra det roligt att skriva om godis. Fast det kanske kommer bli lite svårt också för det är inte så lätt att hitta information.
SYFTE
Syftet med min uppsats är att få reda information om godis, jag vet inte så mycket om godis så därför skulle det vara roligt att få lite information om vad jag äter. Jag vet ungefär vad som finns i godis men jag skulle vilja veta mer. Jag kommer nog fortsätta att äta godis fast jag får reda på vad som mer finns i godis.
De frågor jag ska besvara i min uppsats är :
- Vilket godis är vanligast idag?
- Vad finns i godis?
- Godisens historia
METOD
För att jag ska få reda på allt så kommer jag använda mig utav informationssökande på internet för det är nog lättast. Jag kommer vell kolla lite på innerhållsförteckningen när jag äter godis också. Jag tror inte jag kommer kolla på nå videoklipp eller nå dokumentär men om jag skulle se något på tv så skulle jag förmodligen kolla.
GODIS
1.0 Historia
Godis kom till på 1500-talet kom godiset till fast då var det nästan bara marsipan de hade. Marsipanen var gjord av mandel, socker och rosenvatten, ibland kryddad med muskotblomma. Marsipan idag förknippar vi främst med de stora helgerna, jul och påsk. Förr hängde marsipanen till jul samman med mandelns mognadsprocess. Till julen är vi många som gör våra egna marsipanfigurer. Favoritgrisar och tomtar färgas med karamellfärg och doppas i smält choklad. De bekväma köper färdig mandelmassa, finsmakarna stöter själva och knådar sin massa av lika delar mandel och florsocker. På 1800-talet så började man att tillverka hårda karameller och polkagrisar. Godis har även använts som medicin mot matsmältning och när man har haft ont i halsen.
1.2 Godis vanor
Våra godis vanor ökade rejält på 1920-talet för det var då filmen kom till och då ville folk ha godis till när de kollade på film så godisproduceringen ökades. Sötsakskonsumtionen tycktes stiga i takt med varje biobesök. Naturligtvis var det även andra faktorer som gjorde att tillgängligheten och efterfrågan på sötsaker ökade rejält i början av 1900-talet.
1.3 konfektyrindustrin
Under 1920 talet arbetade cirka 5000 personer inom konfektyrindustrin. Det var ungefär lika många personer som idag, även om tillverkningen då var mindre. I början av 1950-talet nådde antalet anställda sin största försäljning i branschen och sedan dess har fabrikernas antal minskat väldigt drastiskt. Samtidigt som godistillverkningen ändå ökat. Under åren I960-90 har den svenska choklad och konfektyrindustrin fördubblat sin produktion. Kola och smågodis fick sitt genombrott på I930- talet.
1. 4 Augusta Jansson
Augusta Jansson kom till Stockholm på I880-talet och lärde sig karamellkokeri i en källarfabrik på Söder. Tillsammans med en syster öppnade hon så småningom en egen karamellfabrik (Styrmansgatan) och efter några år även en butik (Linnegatan), där lillasystern Signe fick basa över den ansvarsfulla inpackningen och försäljningen. Augustas produkter hade först sålts av karamellgummor som på söndagarna stod utplacerade längs stockholmarnas promenadstråk, i Humlegården, på Nybrokajen och på Djurgården. Gummorna hade stora korgar, fyllda med karameller som de bar runt på. Varorna bestod den första tiden mest av mandel- och kokosbitar samt bröstkarameller. Sortimentet utökades successivt, och på 1930-talet fanns ett hundratal olika blandningar, som hallonkuddar, vaniljskruvar, jockeymössor (marsipankula doppad i karamellsmet), lingonkuddar, syrliga knappar. Augusta dog 1932.
1.5 Ingredienser
Att godis innehåller socker i mängder och olika varianter det vet vi alla men lika känt är inte att dom vanligaste godissorterna får sin härliga färg eller glansiga yta från lössrester. Fast lite lössrester kanske inte är hela världen eftersom godiset oftast också innehåller slakteriavfall. Dom flesta godissorter innehåller gelatin som är gjort av svinsvål, det vill säga slakteriavfall som rensats, kokats och blekts. . Azofärgämnen förbjöds i Sverige på 80-talet eftersom de kan ge allergiska reaktioner, men genom inträdet i EU togs förbudet bort. Svenska godistillverkare använder oftast inte dessa ämnen ändå. De som kan förekomma i godis är : E102, E110, E122, E124, E129, E 151 och E155. Det mesta godisar innehåller dessa ’’E’’ ämnen. Billig glukossirap ersätter alltmer vanligt sockret i godis, glass och livsmedel.
Livsmedelindustrin har hittat billigare alternativ än vanligt socker. Dom vet att även många konsumenter vill undvika socker och tar då bort namnet "socker" från innehållsförteckningarna. Hur många vet att exempelvis: glykos, glukossirap, stärkelsesirap, majssirap, dextros och druvsocker betyder socker. Glukossirap är förmodligen dubbelt så ohälsosamt som vanligt socker .
1.6 populärast godis
Tonåringar köper mest hårt godis eller surt. Fast ungdomar äter det mesta godisar. Jag tror inte riktigt de har någon favorit. Äldre köper mer fruktmarmelad, lakrist, fudge och mörk choklad eller något som var populärt när de var unga för de är vana med det och tycker sånt godis smakar bäst. De brukar också köpa lite finare godis eller fin choklad, sånt kostar oftast lite mer än vanligt godis eller choklad. Choklad är inte bara för äldre personer. Nästan alla äter det.
1.7 Mycket godis
I Sverige äter vi väldigt mycket godis, vi äter mest godis i världen. Vi äter cirka 17 kg per person på ett år. Det visar sig att tjejer/kvinnor är de som äter mest godis.
1.8 diskussion
I den här uppsatsen har jag fått reda på lite nya saker och jag tänker inte sluta äta godis fast jag fick reda på att det innehöll dåliga saker och mycket otrevliga saker. Det var roligt att skriva om godis men det var rätt så svårt att hitta information om det. Det mesta man hitta om det var det som godis innehöll. Jag trodde det skulle finnas mycket mer information om godis på nätet för det är en ganska så stor grej men så var det inte. Jag blev lite förvånad över att kvinnor äter mer godis än men, trodde det var tvärt om för vi kille äter nästan godis hela tiden medans vi sitter och spelar dator. Att vi äter 17 kg per år var jag inte så förvånad över men att vi åt mest i världen blev jag lite förvånad över faktiskt. Jag trodde det var amerikanerna som åt mest. Jag önskade att det fanns mer information om godis för det hade gjort det mycket lättare att skriva för nu blev det ganska svårt men det har varit roligt i alla fall.
http://www.kioskpiraten.se/godishistoria.htm
http://enjoytheliiife.blogg.se/2010/june/lite-acklig-fakta-om-godis.html
http://www.100procentostersund.se/pdf-tidning/2010/003/100proc-2010-003_16-scre.pdf
http://en.wikipedia.org/wiki/Candy
Tv
1. Struktur och språk
Din uppsats visar att du verkligen är intresserad av området Godis. Tyvärr innehåller arbetet en hel del språkliga fel, samt att nästan alla meningar börjar med "jag". Inledningen är mycket kort och saknar styckesindelning och underrubriker.
2. Den faktiska informationen och källor
Din text är intressant och innehåller beskrivningar över flera aspekter kring området Godis. Dock är det svårt att följa strukturen i resultatet då frågeställningarna inte redovisas i den ordning som finns i frågeställningarna. Flera olika källor från internet används, däremot är referensen i mitten en sekundär referens till en bok och om du hade läst den boken så hade det kanske kunnat bidra med fakta till din uppsats (eftersom du säger att det var svårt att hitta fakta.)
Länkarna som redovisas fungerar vilket är bra.
3. Diskussion och egna åsikter,
Diskussionen innehåller flera egna reflektioner över området Godis, men frågorna från syftet besvaras inte. Det hade varit bra om du hade summerat ihop slutsatserna från arbetet.
Du har på ett intressant och tydligt sätt påvisat att godis kanske inte är så nyttigt men att vi trots detta äter mest godis i hela världen. Bra och intressant uppsats Sam! :)
