Kroppens egna språk

Examensarbete av Karolina Dannberg

1. Inledning

Kroppsspråket har alltid fascinerat människan. Vi söker ständigt efter tolkningarna till de olika budskapen vi förmedlar, budskapen bakom orden. Vad betyder en flackande blick, blossande kinder och knäppta händer?
Sättet hur vi kan tolka kroppsspråket har utvecklats, och vi har lärt oss att kroppsspråket inte bara är till för att tolka andra, utan också hur vi själva kan dra nytta av det. Trots detta så är kroppsspråket ingenting vi lär oss tolka i skolan idag, så att känna till alla dess olika betydelser kan vara svårt. Det är just därför jag har valt att skriva denna uppsats om kroppens egna språk, så att både jag själv och förhoppningsvis du som läser kommer att få en liten inblick i hur just detta språk fungerar.

1.2 Syfte

Mitt syfte med att undersöka och studera kroppsspråket är att få en inblick i hur det fungerar, några av dess olika tolkningar samt om kroppsspråket skiljer sig beroende på vart i värden man lever. Jag har jobbat med min uppsats utifrån dessa frågor:

  • Vad är kroppsspråk för något?
  • Tolkar man kroppsspråket olika beroende på var i världen man lever?
  • Vad har kroppsspråket för olika tolkningar?
  • Hur mycket betyder kroppsspråket för hur andra tolkar dig?
  • Hur mycket av din personlighet speglas i ditt kroppsspråk?

1.3 Metod

För att kunna få fram det slutgiltiga resultatet av denna uppsats och för att kunna besvara min frågeställning kommer jag att studera en mängd olika källor. Jag kommer både använda mig av litteratur och faktasidor på Internet för att få fram mina fakta. Jag kommer att jämföra de olika källorna med varandra för att se till att de fakta jag får fram är rimligt och stämmer. När jag ska finna litteratur för mitt arbete kommer jag främst leta efter böcker som handlar om ämnet. När jag söker på Internet kommer jag använda mig av nyckelorden: kroppsspråk, kroppsspråk kulturella skillnader, hur man tolkar kroppsspråk, mimik, gester, kroppshållning. 

2. Kroppsspråk är kroppens sätt att tala på.

Kroppsspråket kan man också kalla det tysta språket, då man inte behöver tala för att göra sig förstådd. Det är alltså icke-verbalt. Kroppsspråket innehåller allt från olika gester, ansiktsuttryck till små nästan omärkbara saker som en nickning med huvudet eller ett snabbt axelryck.  Det står för en stor del av hur vi kommunicerar och på sättet vi gör oss förstådda.  Till exempel genom att skaka på huvudet för att uttrycka ett ”nej”, till att använda en stirrig blick för att visa att man är arg på någon.
Kroppsspråket kan utföras medvetet, men också omedvetet. Personen i sig kanske inte vet själv att den använder en speciell blick när den är arg på någon.

Kroppsspråket kan skvallra för omgivningen om hur vi mår och känner oss inombords, trots att vi själva kanske inte vill uttrycka oss verbalt om det. Man brukar säga att om en person är glad och lycklig strålar det om personen, det är ett exempel på hur ditt kroppsspråk kan läcka ut vad du känner inombords, oavsett om du vill det eller inte.

Första intrycket av en person är mycket bidragande i hur vi uppfattar personen innan vi har fått chansen att lära känna personen. Vi gör oss vårt första intryck inom de fem till tio första sekunderna vi träffar en ny person vilket är väldigt snabbt, trots att vi i bakhuvudet vet att vi inte känner personen överhuvudtaget. Vi gör även vårt slutgiltiga intryck på samma tid, så för att göra ett bra intryck på någon använd de mest positiva gesterna först och sist.
Då vi uppfattar någon som vi inte känner är alltså kroppsspråket en mycket betydande faktor. När vi träffar en person med dålig hållning kopplar vi det ofta som att personen är osäker eller inte bryr sig så mycket. Träffar vi istället en person med en rak och bra hållning så kopplar vi det till självsäkerhet och intresse. Det sistnämnda är det vi tolkar som något positivt till skillnad från det andra som vi tolkar som något negativt.  Detta exempel visar att vi uppfattar andra mycket drastiskt trots att vi inte har en aning om individens verkliga personlighet.

 

2.1 Kroppsspråket, stämmer det alltid?

Då kroppsspråket har en stor betydelse i hur vi tolkar varandra kan det vara viktigt att veta hur mycket av kroppsspråket som stämmer. Då vi ofta uttrycker oss med hjälp av kroppsspråket genom att till exempel göra gester med händerna när vi förklarar någonting eller nickar för ett godkännande stämmer ofta kroppsspråket in i det vi vill förmedla. Vårt kroppsspråk har en stor betydelse tillsammans med tonen vi har när vi pratar. Genom olika slags ansiktsuttryck, gester och blickar förmedlar vi en känsla.
Det man måste ha i åtanke är att kroppsspråket ofta men inte alltid talar sanning. Detta på grund av att alla inte använder samma gester för att förmedla samma mening. Detta skiljer sig speciellt i olika kulturer och länder, vilket du kan läsa mer om längre ner i uppsatsen. Anta inte att du korrekt har identifierat meningen av någons kroppsspråk utan bekräftande. Ett exempel är att det finns många som tolkar att man inte är mottaglig när man har sina armar korsade, då det egentligen kanske är för att personen fryser!
Människors användning av kroppsspråk kan också förändras under tid, vilket gör att du inte alltid ska tro att det stämmer. För att inte andra ska missförstå ditt kroppsspråk är det bra att alltid försöka vara tydlig och förstärka sin mening. Istället för att du sitter tyst med armarna i kors kan du istället för att inte andra ska misstolka dig säga ”Vad kallt det är, håller inte ni med?”. Detta förstärker ditt kroppsspråk och undviker missförstånd.

2.2 När kroppsspråket inte syns.

I det samhälle vi lever idag har kommunikation över Internet blivigt en del av vardagen. Vi använder oss av mail, chatt och andra sociala forum. När vi skriver till varandra över Internet kan vi bara förmedla orden vi vill få fram, tonläget och ansiktsuttrycket av det personen skulle ha förmedlat genom att tala direkt till individen kommer inte fram. Detta gör att det ibland kan vara svårt att tolka varandra genom att skicka meddelanden över Internet.

Man vet inte om personen haft ett leende på läpparna eller en neråtlutad mungipa när den skrivigt meddelandet.  Man kan dock göra symboler när man skriver, för att försöka förmedla känslan man vill få fram till exempel ”J”, ”L”. Dessa symboler kan hjälpa till att förmedla känslan du har när du skriver. Dessa symboler är dock inte alls lika uppriktiga så som ditt kroppsspråk, då dessa kan tolkas på olika sätt.
Detta gör att det är lätt för missförstånd att uppstå i dessa situationer, då man varken kan höra tonen på rösten eller se kroppsspråket personen förmedlar.  Detta visar också att kroppsspråket har en stor betydelse i hur vi tolkar varandra.

3. Kulturella skillnader.

Somligt kroppsspråk är medfött och gemensamt för hela mänskligheten, medan annat är kulturellt betingat och inlärt. Med den sistnämnda varianten gäller det att vara extra försiktig utomlands, eftersom kroppsspråkets olika betydelser kan göra en risk för missförstånd och konflikter. Tecknet ”tummen upp” betyder för oss i Sverige och Europa ett godkännande, i Australien betyder det ”Dra åt helvete!”, för Grekerna betyder det något förolämpande och i Japan betyder tecknet ”man” eller ”fem”. Detta är ett exempel på de kulturella skillnaderna som finns, det visar också riskerna med att vara okunnig om hur gester tolkas i andra kulturer än den egna.

3.1 Ansiktsuttryck i olika kulturer

Ansiktsuttryck och leenden tolkas nästan likadant över hela jorden, och detta bevisade Paul Ekman på California-universitetet i San Francisco. Han visade fotografier av ansikten som uttryckte lycka, vrede, rädsla, sorg, avsky och överraskning för människor från 21 olika kulturer. Genom att utföra detta upptäckte han att majoriteten i varje land i alla fallen var överens om bilderna som visade lycka, sorg och avsky.  20 av de 21 länderna var överens om ansiktet som visade överraskning, bilden som visade rädsla var 19 av 21 överens om och för bilderna med vrede 18 av 21. Den enda utmärkande kulturskillnaden som visades var gällande Japanerna, som tolkade bilden med rädsla som överraskning.  
Paul Ekman reste också till Nya Guinea för att vidareutveckla denna undersökning. Hans uppdrag var att studera den papuanska kulturen och Danifolket i Irian Jaya, som lever isolerade från resten av omvärlden. Dessa människor lever som på stenåldern, alltså på ett sätt som skiljer sig väldigt mycket från hur många lever idag. Trots detta så fick Paul Ekman lika resultat där, förutom att de papuanska folken precis som Japanerna inte kunde se skillnad på ansiktsuttrycken för överraskning och rädsla.  För att få ett ännu säkrare resultat fotograferade Ekman papuanerna då dem själva blev tillsagda att visa samma uttryck som på dem tidigare bilderna. När Ekman sedan visade dessa bilder för några amerikaner, kunde dem identifiera alla bilder. Hela denna undersökning bevisade då att betydelserna hos leenden och andra ansiktsuttryck är universella. 

3.2 Hälsningsskillnader

När människor från olika kulturer träffas kan olikheter i sättet att hälsa ge både komiska och generande möten. Dem i västvärlden skakar vanligen hand när de träffas och sedan en gång till när de skiljs åt. I många Europeiska länder skakar man hand flera gånger om dagen, och fransmännen är de duktigaste handskakarna då de har registrerats skaka hand upp till trettio minuter per dag.

 I Indiska, Arabiska och Asiatiska kulturer är det vanligt att de håller kvar ens hand efter handskaket är avslutat. Vi svenskar väljer ofta att bara ”trycka till” i ett handskak, till skillnad från amerikanerna som ofta pumpar som om det gällde livet.
När det gäller kindkyssar är skandinaverna lite mer reserverade och ofta nöjer sig med en enda kyss, om de kysser överhuvudtaget. Fransmännen föredrar oftast två kyssar medan holländare, belgare och araber satsar på tre kyssar. Australiensare och amerikaner blir ofta lite förvirrade när det gäller hälsningskyssar och deras ovana gör att de stöter i näsan med den de ska hälsa på. 

3.3 Anpassa ditt kroppsspråk

När man reser i andra länder och särskilt de som är mindre liberala, alltså de som är mindre fria, är det bra att tänka extra på sitt kroppsspråk. Genom att utföra starka och känsloladdade kroppsliga uttryck finns det en risk att göra folk upprörda. Är du osäker på hur folk kommer att uppfatta dig och ditt kroppsspråk i en främmande kultur är ett bra tips att iaktta lokalbefolkningen. Se efter vilka avstånd de håller samt vilka gester de använder och följa samma regler själv.
En god grundregel är att minimera allt medvetet kroppsspråk tills att du är säker på vilka budskap som förmedlas. Håll dig till det kroppsspråk som dem flesta tolkar lika, alltså le, var uppmärksam och visa en positiv attityd. Ett gott uppträdande är något universellt och kan lätt visas på det icke-verbala språket.

 

4. Vad har kroppsspråket för olika tolkningar?

Kroppsspråket har likasom talspråket flera olika sätt att uttrycka sig på. Man kan dela in kroppsspråket i fem olika delar; gester, mimik, kroppshållning, intimsfär och kroppslig närhet samt kroppskontakt.  Jag har valt att undersöka de tre första.

4.1 Gester – hur vi använder våra händer och armar

Det finns två typer av gester, händelsegester och känslogester. Händelsegester är gester som kommunicerar direkt, som till exempel när vi visar att någon ska vara tyst. Vi visar med gesten vad vi önskar hända eller vad som har hänt. Känslogester är mer omedvetna. Det är till exempel när vi automatiskt drar upp handen för munnen vid förvåning, eller pekar med handen för att verkligen visa att vi menar vad vi säger. Det är bra att använda gester, då de fångar uppmärksamheten, ökar kommunikationens effekt.  Gester hjälper också människor att minnas vad de hör. Gester är extra viktiga när de kombineras med ord. De förstärker ditt tal och bildar känslomässiga markörer. Dem flesta människor har en uppsättning av gester som de använder ofta.

 

  • Att gnugga händerna – denna gest talar om att personen har positiva förväntningar om någonting. Den som kastar en tärning gnuggar dem mellan handflatorna därför att han förväntar sig att vinna och en ivrig försäljare går in på försäljningschefens kontor, gnuggar händerna och förklarar att företaget just fått en stor order.

 

  • Gnugga tummen mot pekfingret – att gnida tummen mot pekfingret eller fingertopparna är vanligt när man förväntar sig pengar och symboliserar ett mynt som gnuggas på samma sätt. Gesten används ofta av gatuförsäljare som påstår sig kunna hjälpa dig att spara pengar eller av människor som vill låna pengar.
  • Knäppta händer – Att knäppa händerna eller gripa tag i den ena handen med den andra och hålla fast kan ofta tolkas som ett tecken på självförtroende, eftersom den som använder gesten ofta ler samtidigt. Dock så har förhandlingsexperterna Nierenberg och Calero undersökt denna gest och kommit fram till att gesten används av personer som känner att de inte är riktigt övertygade eller är på väg att förlora en förhandling.  

 

4.2   Mimik- vad vi signalerar med våra ansikten

Ansiktet och framförallt dina ögon sägs spegla din själ, alltså vad du känner inombords. Mår du dåligt så syns det på dig, lika som det syns på dig att du mår bra. Genom att själv ha en bra känsla i kroppen kan du med ditt kroppsspråk förmedla denna känsla till någon annan. Alltså kan din egna positiva attityd smittas av på någon annan, likasom din negativa attityd kan smittas av på någon. Dina ögon är ett mycket avgörande element i kroppsspråket. Genom att visa att vi vill kommunicera med varandra söker vi ögonkontakt, vi visar också med ögonen när vi vill hålla oss på avstånd och när vi är fientligt inställda.

 Ögonen kan kasta ljus över förhållanden mellan människor, tänk på den älskandes ömma blickar, konkurrenters stirrande och lögnaren som försöker undvika att möta din blick. Det är dock inte bara ögonen som förmedlar en hel del, utan resten av ditt ansikte kan också berätta mycket om dig.  Permanenta rynkor som har en lång historia säger mycket om personligheten. Lägg märke till bekymrade veck mellan ögonbrynen och små inåtbuktade fåror vid mungipan, som är ett tecken på en återhållsam personlighet. Att lägga märke till tillfälliga minspel, när någon till exempel hastigt rynkar ögonbrynen är också viktigt. Detta visar hur en människa tänker, känner och förhåller sig till omgivningen i ett speciellt ögonblick.

·         Att undvika ögonkontakt – då någon undviker ögonkontakt sänder den personen ut flera negativa budskap. Till exempel att man inte är intresserad av att kommunicera med personen man undviker ögonkontakten med, att man ogillar personen eller att man försöker lura personen.

·         Leendet – Att le och skratta anses över hela världen vara signaler som visar att en person är glad. En människa som ofta ler har ett mycket mer positivt inflytande på sin omgivning än en människa som aldrig ler. Detta gör leendet till troligen den mest viktiga beståndsdelen i kroppsspråket. Detta var en beskrivning av hur det hjärtliga leendet, det riktiga leendet, påverkar omgivningen.
Det finns dock två till typer av leenden, det falska och det olyckliga.
Man känner igen ett falskt leende på bristen på skrattrynkor vid ögonen. Det är ögonens ringmuskler som skapar skrattrynkorna, och dem agerar självständigt. Dem avslöjar det falska leendet. Det olyckliga leendet känner man igen genom att det oftast bara är halva munnen som vill le, medan den andra sidan dras ner i förtvivlan.

·         Ögonbrynen – Dina ögonbryn rör på sig när du uttrycker olika känslor. Båda ögonbrynen höjs ofta vid förvåning. Ett höjt ögonbryn har många innebörder, oftast används det för att ge någon en menande blick eller för att förmedla en glad överraskning. Sänkta ögonbryn illustrerar att man försöker förstå vad som sägs eller vad dom pågår. Detta är vanligtvis ett skeptiskt uttryck.

 

4.3   Kroppshållning – Hur vi för oss

 Våran kroppshållning kan säga mycket om en person, till exempel vidare personen är glad, självsäker, nedlåten eller nevös. Ibland är kroppens hållning så utmärkande att en skicklig mimare kan imitera en berömd person bara genom att kopiera hans eller hennes karaktäristiska sätt att föra sig och göra gester. Kroppshållningen är grunden som bygger ditt kroppsspråk. Att bara titta på hur en person står, åt vilket håll de lutar kroppen och huvudet samt vilken riktning deras händer och fötter pekar säger mycket.  Dessa faktorer ger inte bara en vink om vilken ålder personen har och vad den hade för uppfostran, utan avslöjar också tillfälliga känslor och tankar. Det särskilt tydliga är tecken på intresse, respekt och gillande.

I kroppshållningen ingår också en av de mindre uppenbara delarna i kroppsspråket, hur vi pekar med kroppen. Detta sker så automatiskt att vi ofta är omedvetna om att vi gör det samt hur det påverkar oss. Om två personer grälar, till exempel, kan de framhäva konflikten genom att vrida kropparna snett ifrån varandra. Om grälet utvecklas till en direkt konfrontation vänder sig personerna så att de står mitt emot varandra. Detta gör vi automatiskt.

 

  • Dålig hållning – När någon kutar med ryggen, håller huvudet sänkt och har blicken i marken tolkas det som en dålig hållning. Denna hållning symboliserar tecken på skam, brist på självrespekt och tillbakadragande. Att vi uppmärksammar en person med sådan hållning är en liten sannolikhet.
  • Bra hållning – Denna hållning är motsatsen till den dåliga hållningen. En person med bra hållning står upprätt, rak i ryggen och med huvudet rakt. Denna hållning är ett tecken på bra självförtroende samt en dominerande och stolt personlighet. Denna hållning drar sig till mycket mer uppmärksamhet är den dåliga hållningen.
  • Tillbakalutad hållning – Denna hållning görs ofta av den som är uttråkad eller blyg, och symboliserar samma sak på grund av det. Denna person kan också uppfattas som kylig och ointresserad av omgivningen.

 

5. Avslutning

I detta arbete har du fått läsa och lära dig mer om kroppsspråket, hur det fungerar och om några olika betydelser det har. Du har fått lära dig att genom att använda våran kropp sänder vi ut signaler till omgivningen om allt från hur vi mår till hur vår personlighet är. Vårt kroppsspråk kan vara medvetet med också omedvetet.

Genom att förstå några av grunderna i kroppsspråket är det lättare för oss att tolka andras kroppsspråk samt bli mer medvetna om vårt eget kroppsspråk.
 Alla människor tolkar och använder inte alltid kroppsspråket likadant, så man ska inte lita på kroppsspråket helt om man inte fått en bekräftning om att det stämmer.
Dem skillnaderna som utmärker sig mest är de kulturella skillnaderna. Vi tolkar kroppsspråk olika utifrån vart vi bor och i vilken kultur vi lever i. Gester, hälsningar och olika symboliska tecken är enheter som skiljer sig mest. Våran mimik, alltså det vi uttrycker med hjälp av ansiktet är den beståndsdelen av kroppsspråket som skiljer sig minst i olika kulturer. Leendet är universellt och tolkas på samma sätt världen över.

Genom att studera kroppens språk har jag kommit fram till att det har en stor betydelse i hur vi tolkar varandra och hur vi själva kan tolkas av andra. Att kroppsspråket är en mycket viktig beståndsdel i hur vi gör oss förstådda och uttrycker våra känslor. Utan kroppsspråket skulle vårat tal vara mycket ointressant, och vi skulle inte ha det lika lätt att uttrycka något vi verkligen menar. Vårat kroppsspråk hjälper oss också att komma ihåg och bli mer tagna av någons berättelse. Jag har också kommit fram till att vi dömer varandra mycket snabbt genom att bara titta på personens kroppsspråk.

Jag tycker att detta arbete har varit mycket givande då jag har lärt mig mycket om kroppsspråket och om flera dess delar, precis som jag ville. Jag har fått en mycket bredare bild gällande kroppsspråket och förstått att det består av många delar, och att alla delar har sin egen betydelse. Jag har genom denna uppsats lärt mig att kroppsspråket har en väldigt stor betydelse i vårt sätt att kommunicera. Utan kroppsspråket skulle våra ord falla tomma ut från våra munnar, utan känsla eller mening.

Jag tycker att kroppsspråket ska bli mer uppmärksammat då jag själv tycker att det känns lite bortglömt. När vi lär oss språk i skolan tycker jag att det borde finnas en del där vi arbetat med kroppsspråket. Hur vi för oss, hur vi gestikulerar och hur vi använder vårat ansikte. Jag tror detta skulle göra oss till bättre talare och även göra så att fler förstår innebörden av kroppsspråket. Jag tror också att detta skulle förbättra våran kommunikation med omvärlden samt göra att vi förstår oss på olika kulturer på ett bättre sätt. Jag tror också att om kroppsspråket blev mer uppmärksammat i skolan så skulle flera lära sig att tala bättre och det skulle göra så att flera vågade tala mer.  

Kroppsspråket är lika viktigt till vardags som det är på jobbet eller på skolan. Det hjälper oss att göra oss förstådda. För att kunna leda en grupp eller vara chef anser jag att det är viktigt att vara en bra talare som personer lyssnar på. Vi blir bra talare genom att behärska vårt egna och tolka andras kroppsspråk. Vi behöver kroppsspråket och det är en mycket viktig del i hur vår kommunikation fungerar. Utan kroppsspråket skulle vi varken förmedla känsla eller mening i vårat tal.

6. Källförteckning

Internet

http://www.askernas.com/blogg/2011/08/kroppsspraket-det-nedarvda-spraket/ 2012-03-26

www.google.se  2012-03-26

http://www.wisegeek.com/what-is-body-language.htm  2012-03-26

http://www.simplybodylanguage.com/slouching-posture.html  2012-03-26

http://www.wikihow.com/Communicate-With-Body-Language     2012-03-31

http://www.foretagande.se/kroppssprak-om-kroppshallning-signaler-och-gester-och-varfor-du-ska-forsta-dem/ 2012-04-03

Litteratur

Asher, Mark - Vårt kroppsspråk. 2000.

Pease , Allan & Barbara -  Att tala så det syns. 2006.

Quillian, Susan - Kroppsspråket. 2005.


Kommentarer
Postat av: Emilia Lammi

Inledning var intressant och fick mig att vilja läsa resten av ditt arbete. Du har ett bra språk genom hela texten som är väldigt vuxet. Språket passar bra till uppsatsen. Dina meningar börjar också varierat. Du hade dock några få stavfel på orden ”världen” och ”blivit”. Du använder också mycket kommatecken och har för långa meningar. Det kan vara bra att korta ner meningar om det går ibland istället för att ha kommatecken. Sen en sak du kan tänka på är att man inte kan ha ett kommatecken sen ha ett ”och” direkt efter. Du får ha antingen ha och eller kommatecken. En sista sak är att du hade lite slarvfel som att du skrev dom istället för som och är istället för än. Så titta alltid igenom ditt arbete en extra gång. Annars var det super, bra styckesindelning och underrubriker.



Texten var bra med intressant fakta och bra svar. Man kunde enkelt följa med i texten och den flyter på bra. Frågorna i syftet besvaras också. Det var bra att du använde både internet och böcker. Så det blir mer pålitligt. Du skrev om informationen du hittat bra. Ett plus var att du också hade med en statistik om hur folk i olika länder tolkar ansiktsuttryck. Det gör det ännu mer pålitligt.



Du har ett bra flyt i diskussionsdelen och diskuterar frågorna från syftesdelen. Du diskuterar och drar slutsatser från dina åsikter och från vad du vet. Detta var ett bra arbete med klar struktur och intressanta delar.

2012-05-09 @ 17:50:52

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0