iesgnioa

Examensarbete av Emil Bengtsson

Inledning

Denna uppsats kommer att handla om rymden. Jag har valt detta ämne på grund av mitt stora intresse. Jag tycker rymden värkar intressant att skriva om för att det är något som alla känner till, även om det man vet är relativt lite. Det finns nog många som tror att de vet ganska mycket om vad som finns runt om vår planet, men jag vill ta reda på hur mycket man egentligen inte vet.

 

Syfte

Mitt syfte med arbetet är att ta reda på mer om rymden för att visa hur lite man egentligen vet om rymden och allt runt vår planet.

Jag har utifrån detta skapat ett par frågeställningar som är viktiga för arbetet:

·         Vad finns i rymden

·         Vad finns det mer än planeter runtomkring oss

·         Vad vet vi egentligen om rymden

Metod

För att kunna skriva denna uppsats och besvara mina frågor så kommer jag ägna mig mycket åt informationssökning. Jag kommer huvudsakligen använda mig av internet för att hitta min information eftersom att det är en stor och lättåtkomlig källa. Jag kommer även att använda informationsböcker om det skulle behövas för att jag ska kunna skriva min uppsats.

 Rymden är de relativt tomma området i universum som omger himlakropparnas atmosfärer, även kallat universum. Atmosfärens densitet minska ju längre ifrån jorden man kommer så det finns ingen klar gräns mellan atmosfären på jorden och rymden. Fédération Aéronautique Internationale har tagit fram den så kallade Karmanlinjen som ligger på en altitud av 100 kilometer över havsytan, den används som en arbetsdefinition för att skilja på rymd och luftfart. Man använder denna eftersom att på altituder över 100 kilometer måste en farkost färdas snabbare en jordens omloppshastighet, för att få tillräckligt med lyftkraft. Rymden är inte helt tom som många tror (inte ett perfekt vakuum), utan innehåller nästan överallt en tun gas, som huvudsakligen är i plasmatillstånd, även en elektromagnetisk strålning. Troligen innehåller rymden även stora mängder mörk materia och mörk energi. Förutom planeter så finns det stjärnor, galaxer, nebulosor, kometer och asteroider.

Mörk materia är en tänkt form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning, och kan därför inte observeras direkt, utan ger sig till känna genom effekter på omgivande materia. Mörk materia introduceras som en förklarning till varför galaxer snurrar snabbare en vad de borde göra, även varför saker inte rör sig som de borde om bara den synliga materian fanns.

Albert Einstein antog att det fanns en kraft som står i motsats till gravitationen och på så sätt hindrar universum från att kollapsa, även om han kallade det sitt största misstag så har man nu konstaterat att denna kraft finns och är kallad mök energi. ”Den mörka energin fungerar som om man kastade upp en boll i luften och den fortsatte uppåt i skyn snabbare och snabbare”( http://www.epochtimes.se/articles/2011/05/30/21495.html), sade Blake i ett pressmeddelande från NASA. Mörk energi verkar även påverka universums expansionstakt. Enligt en analys från WMAP (Wilkinson Microwave Anisotropy Probe) så utgörs universum av 73 % mörk energi, 22 % mörk materia, mindre en 1 % neutriner och drygt 4 % vanliga atomer.

En galax är en stor samling materia i universum, som stjärnor, gas, rymdstoft och mörk materia som hålls samman av gravitation. Det finns tre sorters galaxer spiralformade, elliptiska och oregelbundna galaxer. De spiralformade galaxerna är formade ungefär som vindsnurror. Elliptiska galaxer är tunna spolar eller så har de en sfärisk form. Oregelbundna galaxer har som namnet säger inte någon klar form.

Den mest avlägsna galax man kan se med ögat är Andromedagalaxen. Den kan ses på hösten som en ljusfläck. Den är dock två och en halv miljoner ljusår ifrån oss, vilket betyder att ljuset vi ser har färdats i två och en halv miljoner år.

 

De små kroppar som kretsar kring solen kallas asteroider. Mellan åren 1801 och 1807 upptäcktes de 4 första asteroiderna Ceres, Pallas, Juno och Vesta. En asteroid är en lite kropp av sten eller järn. Den hittills största asteroiden kallas Ceres och har en diameter på cirka 1000 km, mätt på den längsta sidan. Asteroider har udda former för att deras storlek är så liten att tyngdkraften inte klarar av att göra kropparna runda. Idag känner vi till 7000 asteroider, och flera hundra nya upptäcks varje år. Ett stort antal asteroider är synliga på himlen om man vet var man ska kolla. På grund av deras storlek och relativt stora avstånd från jorden gör de ganska svåra att skilja från stjärnor. Deras rörelse kan dock vara fullt ob          serverbara till skillnad från stjärnorna.

Kometer är himlakroppar som kretsar runt solen och ibland bryter från sin bana för att slungas ut i rymden i en otrolig fart. Man kan dela upp en komet i tre olika delar kärnan, koman och svansen. En komet kan ha många olika storlekar även om kärnan sällan är större än en kilometer i diameter, även om det låter mycket så finns det dokument om kometer större än solen. Detta är möjligt för att materian i koman och svansen kan tunnas ut mycket och på så sätt täcka ett större område. Meteorer är kroppar som har kommit in i jordens atmosfär med hög hastighet. När de faller hettas dom upp, förgasas och förbrinner, detta skapar ljuset vi ser vid ett så kallat ”stjärnfall”. Meteorer består oftast av millimeter stora partiklar och hinner oftast slockna på cirka 80 km höjd för att sedan försvinna. De större meteorerna som slår ner på jorden skapar kratrar, och kallas då för meteoriter. Det finns olika sorters meteorer men de största, mest ljusstarka är eldkulor/bolider, som inte bara ger ifrån sig ett starkt ljus utan också olika sorters ljud, visslingar och knallar är vanligt.

Stjärnor är gigantiska klot gjorda av huvudsakligen vätgas, som hålls ihop av sin egen gravitation. I stjärnans mitt sker en kärnfusion eftersom att den är så kompakt i mitten, vilket leder till att den kan bli upp mot flera miljoner grader Celsius. Den högsta yttertemperaturen man har lyckats mäta är på cirka 200 000 grader Celsius, vilket är ungefär 35 ggr starkare än solen. Denna stjärna är dock en vit dvärg. En vit dvärg uppstår när en stjärna som solen får slut på lättare grundämnen. Efter att ha svält upp till en röd jättestjärna, faller den ihop och bildar en ultrakompakt mycket varm, vit dvärgstjärna. En sådan stjärna lyser cirka 250 ggr starkare än solen. Även om stjärnorna man kan se på himlen på kvällen set ut att vara nära men är egentligen väldigt långt borta. Om solen var en boll skulle den närmaste stjärnan en annan boll, vara 8 000 kilometer bort

Stjärnor bildas i gigantiska moln av gas och rymdstoft som kallas nebulosor. Orion nebulosan är den mest kända och kan ses med ögats på vintern. Den hänger från Orions bälte och ser ut som suddig ljusfläck, den består av materia som räcker till att bilda 10 000 stjärnor som solen. Nebulosor är mycket färgrika, ett resultat från gasen de består av och avståndet till en stjärna. Den vanligaste färgen är rosa eller röd som kommer från vätgasen som tänds som ett ljusrör. Den kan även vara blå vilket visar att den gasen reflekterar ljuset från en stjärna. Men det betyder inte att en nebulosa måste ha en bestämd färg utan kan vara både rosa/röd och blå. En nebulosa kan beskrivas som ett vakuum, även om du skulle vara i det så skulle du inte märka något, eftersom att gasen är så glest utspridd.

När en nebulosa blir en stjärna så kondenseras den och det kan skapa en skiva av materia, likt en frisbee. Som sedan kan utvecklas till ett planetsystem som vårt eget solsystem.

Om avståndet mellan jorden och solen är 2,5 centimeter så är Orion nebulosan över 20 kilometer i diameter.

Solen är ungefär en fyra och en halv miljarder år gammal stjärna. Men den har tillräckligt med väte för att lysa i fyra och en halv miljarder år till. Solen är en ”medelstor” stjärna men innehåller ändå cirka 99.86 % av all materia i solsystemet och väger cirka 332 270 ggr mer än jorden.

Solen omvandlar 3 600 000 ton väte till helium varje sekund, vilket producerar de värme vi känner och ljuset vi ser på jorden. Solen gör av med mer energi på en sekund än vad vi människor har förbrukat under vår livstid.

När solens energi tar slut så kommer den börja svälla som en gigantisk röd ballong. Den kommer svälja planeterna Merkurius, Venus, jorden och kanske Mars. Efter några miljoner år kommer den att krympa och bli en vit dvärgstjärna med ungefär samma storlek som jorden. Efter ytterligare några hundra år kommer den att tyna bort helt och bli en mörk kall kropp.

Svarta hål är en hypotetisk himlakropp med så stark gravitation att varken materia eller strålning kan lämna den. Det är ”svart” på grund av att ljus inte kan lämna det och ett ”hål” därför att ett föremål som kommer nära faller ned i det.

 Sammanfattande Slutdiskussion

I detta arbete har du fått läsa och lära dig mer om rymden samt lite gran om det runt vår planet. Jag har dels informerat om rymden i sig, men även om sådant som finns runt omkring vår planet i rymden. Även lite mer ingående information om saker som man vret finns men kanske inte vet så mycket om.

Jag anser att rymden är en plats som borde utforskas närmare, även av människor och inte maskiner och teleskop fast det kommer inte kunna ske på länge. Det vi vet om rymden och alla delar av vår värld är relativt lite, och även om man försöker forska om det så kan man bara få veta relativt lite. Särskilt när det gäller saker utanför vårt solsystem, vi vet bara lite om det utanför vårt solsystem men om man kunde ta reda på mer om världen runt om kring oss så undrar jag vad man skulle se.